tisdag, augusti 15

Den här dan...

Ja, min lilla undersökning av dejtingsajten har ju fortsatt under dagen och jag måste säga att det har varit riktigt underhållande i studiepauserna.

Fördelarna med en trashig dejtingsajt är att det händer mycket hela tiden. Kommunikationen är inte alltid den vackraste men den är i alla fall rak och med snabba svar.

Har hjälpt till lite nu med att skriva en del mail själv, inte till nya personer utan bara svarat på mail skickade till mig. Är nu uppe i 62 mail i inboxen, drygt 20 är fortsättningar på roliga diskussioner. Har bara 4 gästboksinlägg :(...

Fick veta att min presentation är annorlunda, jag vet... jag säger ju att jag är bra... vägrar kolla vad andra tjejer skrivit.

Men min sammanfattning är: Vill man så finns det en jättemöjlighet att träffa en massa roliga människor, förmodligen bara över en kopp te och sen blir det inget mer. Men om man nu trivs med det icke-seriösa så får man en enorm dejtingvana, vilket i sin tur kan ge lite skinn på näsan och en känsla av att man är ganska bra.

Dagens roligaste händelse ligger för övrigt som kommentar i tidigare inlägg.

5 kommentarer:

Anonym sa...

All min manlighet har gått förlorad! Jag är förstörd i öronen av envist tjutande tonårsuttryck och min kropp känns besudlad av PrettyKelly med barnasinnet kvar. Aldrig, jag säger ALDRIG!!!

Jag behåller mina fördomar och tar dem med mig i graven. En trevlig tjej till trots...

Är avundsjuk på dig som faktiskt har stött på roliga människor som kan tänka. En läkare, en författare, en arkitekt... ja, jo, sorterat bland resten av ärkesvinen som skickade pussar... där du ville ha dem. (Hur kan man bara skriva en sån sak?)

Men efter 78 besökare på en dag, du ligger väl en bit över 200 nu tror jag, så stänger jag ner min sida och upprepar aldrig, jag säger ALDRIG! Och glider snällt med på fikan med Mr NotSoBad... killen ser fan bra ut! :)

Kramizzzzz crazy Andreaz ;)

Emma sa...

A: Raring... drömt mardrömmar nu igen!? :)

Fika, absolut... men kan vi lämna Mr NotSoBad hemma??

Alla: Efter detta inlägget igår, då jag var så glad över min återfunna högstadiekompis, slog det mig att jag hade fått en hel hög med mail från personer som typ inleder med

"vet inte vad jag ska skriva som är tillräckligt intressant för att du ska fortsätta läsa..." (för att sen rapa upp sitt livs historia)

Jaaaa, där dog det.

Eftersom jag ändå gör den analys jag gör av dejtingsajten så känns det oerhört beklämmande att det finns personer där ute som tar det här på största allvar och som inte har förmågan att se att det är ett fulspel utan dess like som pågår.

Den sortens naivitet öppnar upp för stora stora skärsår.

Men nä... Andreas vännen, vad säger du om att ta den där fikan nu och sammanfatta våra erfarenheter!?

Emma sa...

Behöver jag förresten tillägga att jag hela tiden var väldigt ärlig i de mail jag svarade på och berättade om mitt syfte med att ha en profil på sajten?

Anonym sa...

Det var mitt största misstag... utan att tänka på det slog mina mail över och blev elaka för jag tänkte inte på att berätta vad jag egentligen gjorde där.

Funderade på om det är svårare att vara kille och säga det där... du sa själv igår att det i vissas ögon gjorde dig mer intressant när du backade. Med resten fick du igång konversationer kring just datingbeteendet och hur de såg på det.

Jag är ganska säker på att jag skulle legat riktigt dåligt till om jag erkänt att "du ingår just nu som ofrivillig försöksperson i min studie".

Men sen brukar du lyckas ta dig helskinnad ur diskussioner hur hårda ord du än använder.

Fika!? That would be nice. Är lite besviken på att Mr NSB inte får vara med :(

Emma sa...

En person idag har tagit riktigt illa vid sig... en annan kille (en av de jag kunnat diskutera sajten med) beskrev det så här:

"Jag anar mer ett melankoliskt erkännande av en situation han varit i förr. En känsla av att ha något på g visar sig vara en misstolkning. När han äntligen hittat en tjej som svarar som befinner sig högre upp på "skalan".

Men det var roligt när han säger att du är bitter;-)"

Nåt på g... jag vet inte jag... men det är nog lite det jag har menat innan. Att det gör lite ont i mig att vissa tar det på så stort allvar att de blir farligt naiva.

Han blev uppenbarligen kränkt för att han kände sig träffad och att jag ironiserade över personer som han. Det gör jag inte... man kan inte göra sig lustig över en kärlekskrank person, men man kan ta ett steg tillbaka och betrakta det på ett lättsammare sätt.

I övrigt har jag inte jättemycket till övers för personer som inte kan diskutera utan skjuter iväg en massa fula ord i brist på annat. Sånt kittlar mig att trycka till honom rejält. Men det är inte direkt läge... i grunden är det jag som är boven i dramat (som aldrig blev).