Skolan
Har suttit och funderat på vilka frågor som känns viktiga för mig inför årets val. Först tänkte jag inte så mycket på skolan. Trots att jag läser fortfarande så är det inte på min nivå i skolväsendet som debatten rör sig. Men när jag läser partiprogrammen så märker jag hur jag reagerar varenda gång skolan nämns. Hittills har inget parti visat upp en plan som jag tror kan fungera.
Jag har svårt att se att betyg från sjätte klass skulle förbättra skolan. Jag skriver förbättra skolan för jag tror inte att det är eleverna som ska bli bättre, jag tror det är skolan. Det är inte kraven på eleverna som behöver bli hårdare, det är kraven på skolan och lärarna. Jag tror inte på den svenska lärarutbildningen längre. Anledningen till det blir för lång att skriva.
Samtidigt så vet jag inte hur det skulle bli om man verkligen satte betyg på barnen från sjätte klass. I den åldern hade jag nog sett det lite som en morot. Jag tyckte om att vara bäst och tävlade jämt med Jessica och Gunnar. Men det handlade mer om antalet Disney-stämplar eller guldstjärnor i boken. (Det var lite tidigare i skolan kanske) För mig hade det fungerat med betyg i den åldern. Men samtidigt vet jag så många andra i min klass som det inte hade fungerat för. De som hade tappat sugen att läsa direkt. De var lika tävlingsinriktade som jag, men hade inte chansen att bli bäst. De gav upp, gjorde sånt de var bra på istället.
Jag tror att hela grundskolan främst ska handla om att stimulera barnens vilja att läsa och lära sig mera. Detta uppnås om barnen har roligt, inte genom att utsätta dem för inbördes konkurrens. Jag tänker testa en parallell som kan tyckas irrelevant men som jag tror funkar ändå. Fotboll.
Många pojkar (det här rör till största delen bara pojklag) börjar spela fotboll ungefär samtidigt som de börjar i skolan. Alla som vill får vara med, det är kul att gå till träningen och det är roligt att spela match. Sen dröjer det knappt tre år innan konkurrensen från den vuxna världen gör sig påmind. Lagledaren säger: Du är inte tillräckligt bra, du får sitta på bänken. Att hålla på med fotboll för att det är roligt och för gemenskapens skull är bortglömt. En 10-åring får veta att han inte håller måttet. Visst är han välkommen till träningen, men den kommer vara fokuserad på de bästa. Det roligaste, att få spela match, kan han glömma. Det här stimulerar inte någon till att fortsätta, det finns ingen belöning, såvida de inte tillhör A-truppen.
Jag tror att det kommer bli exakt likadant med skolan. De som redan tillhör A-truppen kommer att stimuleras ännu mer och göra bättre ifrån sig om ett betyg hägrar. De andra kommer att tappa sugen. För att man överhuvudtaget ska vara frestad till att konkurrera inom ett ämne så måste man tycka att det är roligt. Inget blir roligt om det ställs krav från start.
Sen kan jag inte påstå att Socialdemokraternas skolpolitik som varit snarlik de senaste 12 åren har lett till förbättringar i skolan. Skolverket själva säger att något måste förändras, kanske med åtgärder de tidigare inte ansåg vara nödvändiga. Skolministern och statsministern blev nedröstade då de ville ha nationella prov i tredje klass. Bra. Men det visar på att de själva inte är eniga inom partiet.
Som jag skrev tidigare så tycker jag att alla partier lägger krutet på fel fråga. Det är inte barnen som ska förändras, det är skolan och lärarna.
Men vilken regering kommer att nå den insikten först och arbeta för det?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar