Philippe, vad gör du!?

Jag vaknade tidigt i morse av att Philippe skakade sängen helt frenetiskt så jag höll på att ramla ur. Förstod inte vad han sysslade med så jag satte mig upp. Men Philippe var inne i badrummet och skulle precis duscha, han rörde inte sängen.

Den omilda väckningen orsakades inte av en galen sambo utan en jordbävning. Den största i Sverige på 100 år. Så tokigt. Nu vet jag med definitiv säkerhet att lägenheten inte är gjord för ett jordbävningsområde, speciellt inte vår sängkonstruktion. Får kanske flytta... det brukar ta lång tid innan Sverige hakar på mode från USA men har vi nu fattat grejen kanske det blir en trend med jordbävningar.

Saphira tittade upp från sin korg under skälvningarna men somnade sen om igen. Det var inte så värst mycket att bry sig om i hennes mening. Tror inte på USA.

Det lite lustiga (nä det var inte lustigt just då) är att vår kökshylla rasade ner häromnatten. Ingen höjdare att mötas av bara kära ägodelar i skärvor blandat med mandel och te på golvet kl 00.20. En salig röra som det tog mig ända till igår att verkligen få undan. De saker som inte gick sönder fick en ny plats i köket och nya planer för framtida skåp tog vid. Men om den där hyllan hade hållit bara ett par dagar till så hade den garanterat åkt i golvet i morse istället. Då hade jag sluppit förbanna mitt sätt att alltid hänga upp hyllor så att det inte håller och istället kunnat skylla på århundradets händelse: Jordbävning i Malmö.

SvD:s syn på saken

Woolly snowmen 2

Min snögubbe sen han blev klar! Philippe har gjort näsan och fixat till mössan på honom för det där med nålfiltande var inte min grej.

Philippes alldeles egna snögubbe! Han är skogsmulle och ska inte ha nåt snöglitter på sig. Kan hålla med om att jag misslyckades lite med glitterklistret... det blev konstiga klumpar när jag satte dit det med tops. Sen hittade jag penseln i kartongen och förstod genast dess användningsområde... försent.

Saphira älskar julpyssel!

Woolly snowmen

Philippe har fått en julkalender med en massa pyssel. Jag hinner inte julpyssla så mycket eftersom jag måste plugga. I bakgrunden ses två hyacinter som fanns i gårdagens paket, pepparkaksburken som fylldes med pepparkakor av degen som fanns i lördagens paket och sen naturligtvis dagens pyssel... snögubbar!

Idag har jag hjälpt till att pyssla för jag misstänkte att det skulle vara svårt att få till de där gubbarna av ull som bara låg i stora tussar i paketet. Enkelt var det inte nä! Hur ska man tolka beskrivningen: "Ta en tuss vit ull, nålfilta den till en kropp och nålfilta sen fast en mössa med grå ull..." Vi har nu klurat ut vad nålfilta är och Philippe är glad. Tyvärr så har vi brutit av spetsen på nålen i vårt hejdlösa filtande. Nu har vi bara fem gubbar kvar att göra... med tanke på att en, som ännu inte är klar, har tagit över två timmar så lär det inte bli fler snögubbar. Vi konstaterar att Saphira är dödens lammunge om hon förstör vår woolly snowman.
Så här fina ser de ut på paketet, inte konstigt att jag föll pladask inne på Panduro. Då i tron att det skulle vara två ullkulor som man skulle sy ihop till en snögubbe och sen klistra på hatt, näsa, knapp och ögon. Inget nålfiltande i mina tankar... det hade jag inte en aning om var en familjeaktivitet.

Skånetrafiken

Idag ska jag bara skriva om Skånetrafiken. De senaste månaderna har jag åkt med buss till Lund flera gånger i veckan.

På morgonen vid 7-8 går det bussar var femte minut. Ändå är bussarna så fulla att man aldrig får sittplats om man hoppar på på Värnhem. Så det jag funderar över är om det inte skulle underlätta morgontrafiken om man satte in bussar som bara går mellan Värnhem och Lund. För som det är nu blir varje buss försenad.

Åker man framåt 9-10 tiden är det lite lättare, då händer det ibland att man får en sittplats.

Idag skulle vi iväg på studiebesök och bussen skulle gå från LTH kl 8. Eftersom jag vet att bussen aldrig är i tid åkte jag redan 07.10. Trodde jag var safe. Men nä... bussen tog inte utsatta 18 minuter eller de normalt verkliga 30 minuter, istället tog bussen 52 minuter vilket gjorde att jag fick springa som en tok för att komma på rätt buss. Som tur är så är andra studenter inte så bra på det här med tider så de kommer kl 8 + studentkvart, 8.15. Därför blev jag inte sist på bussen. Skönt.

Anledningen till den enorma förseningen idag berodde på en trafikolycka som stoppade upp trafiken totalt redan vid utfarten från Malmö. De sa väldigt tydligt på radion att det var stopp på E22an men eftersom busschauffören inte fick direktiv att ta gamla vägen till Lund omedelbart så körde hon på E22an i alla fall. Väl ute kunde hon tagit av i Arlöv men nej... hon SKULLE köra på motorvägen för ingen hade bett henne köra av. Så istället spenderade hon hela bussturen i samtal med Skånetrafikens central och skällde på dem för att det var deras fel att vi satt fast. Deras kommentar var: Du märkte väl ganska snabbt att du satt fast eller hur? Du behövde inte fortsätta köra på motorvägen. (Anledningen till att vi fortsatte köra där tror jag är för att hon klantigt nog lade sig i vänsterfilen så att det var svårt att komma av vid Arlöv)

Menmen... det om Skånetrafiken... det funkar inte så ofta. Nu ska jag äta lunch och fundera på hur man kan förbättra det där med logistik.

Igår, Idag, Imorgon

Igår vann pappas kusin (och därmed vääääääldigt nära släkting till mig) Johan Aftonbladets litteraturpris. Väldigt roligt! Kanske därför jag skriver så bra också... det finns i blodet ;).

Igår var även första dagen på över en vecka som jag åt mejeriprodukter med laktos. Det var inte bra. Mitt liv som nästan frukterian fortsätter således.

Idag är dagen då jag för första gången varit hos tandhygienisten för att plocka bort tandsten. Hade ingen aning om att mina tänder egentligen ska se ut så här! Känns väldigt bra... mindre bra känns de 1350 kr jag lagt på tandvård denna veckan, ska det verkligen kosta så mycket? Jag var alltså hos tandläkaren tidigare i veckan och då kostade det 500 kr, idag ytterligare 850... hutlöst i min värld.

Imorgon är dagen då livet som frukterian åter tar ett break. Födelsedagsfirande med föräldrarna med brunch här med bara godis (alla vet vi att frukt INTE är godis) och sen Bodies i Köpendanmark med efterföljande tur på Tivolis julmarknad och middag på Los Flamencos.

Dessutom snöar det! Yay!

En ovanlig vecka i oktober

Som jag skrivit tidigare så ställde sig Saaben på Bulltofta rekreationsområde mitt i ösregnet och vägrade rulla en millimeter till. Startkablar hjälpte inte det minsta. Efter att ha pratat med BilPartner och bokat in bilen på verkstaden blev det bärgning i 70 km/h på ringvägen. Betydligt smidigare än de 30 km/h man själv får köra i och jag var supernervös för att göra fel, även om pappa guidade. Det visade sig vara tändblocket det var fel på. Förmodligen blev det inte bättre av att jag och Philippe höll på att försöka starta bilen så länge att det luktade bränt gummi och kom lite rök ur några kablar :). Men nu rullar bilen med glädje igen och det är jag glad för!

Titta va fint! Inte ens den svåra svängen med mycket trafik vid IKEA var nåt problem.

Igår fick jag äran att passa Klara när Karolin och Martin var iväg på ultraljud. Vi lekte med Nana (nalle) och tittade på Ba (lite blandat blomma, bil mm) och sjöng Manamana och Lille katt. Allt gick jättebra och vi hade hur kul som helst. Tittut bakom stolar och under filtar, äta äpplemos och peka på Baaauuu (bananen som låg på fruktfatet). Krisen kom först när mamma och pappa var hemma igen... då kan man kosta på sig lite gnäll. Men även om det var en tidig morgon så var det en bra start på min födelsedag.

Senare på kvällen blev det middag med hela familjen. Fick en massa braiga presenter. Ska köpa nya underkläder som jag ska hålla borta från Philippe när han tvättar och torkar allt i torktumlaren. Sen ska jag gå ut i naturen och använda mig av mina nya böcker: Fältflora, svampbok samt skogens träd och buskar. Jättebra... såna har jag önskat mig länge! När jag får barnbarn ska jag vara en sån där gammal tant som kan allt om naturen och delar med mig av mina kunskaper precis som min morfar gjorde. Sen att jag glömt bort en massa som han berättade är väl kanske naturligt men det stör mig... alltså krävs böcker!

Hello Kitty tog revansch i mitt liv och dundrade in med necessärer, duschcreme och bodylotion. Nu luktar jag jordgubbste :). Till den doften kan jag sätta i mig en massa choklad som syskonen kom med.

Sen äntligen fick jag min älskade stickade tröja från Odd Molly som jag tittat på i flera år. Pekade ut den i Stockholm och tittade sen menande på Philippe... han fattade och jag hade nästan (inte alls) glömt vad som fanns in paketet. Men jag ska vara så fin i den hela vintern! Tack älskling! Du är förlåten för att du glömde mig på morgonen och bara frågade om jag tagit fram bilnycklarna ;)

Aabet

Imorse hade jag bestämt mig för att springa några kilometer ute på Bulltofta rekreationsområde när jag hade lämnat Saphira på dagis. Igår när jag försökte göra detsamma så märkte jag att min Nike+ var sönder så jag fick springa utan guidning och utan att kunna lägga in sträckan för att förbättra mina chanser att klara mitt uppsatta mål på 8 mil på 4 veckor. Idag hade jag Philippes Nike+ istället vilket fungerade alldeles utmärkt. Dock regnade det nåt fruktansvärt så jag var stelfrusen efter 3 kilometer och beslutade mig för att åka hem och ta en varm dusch.

Tji fick jag!

Bilen startade inte. Jag trodde att det var fel på batteriet. Efter att ha tagit bussen hem från Ikea och duschat åkte jag och Philippe tillbaka till Bulltofta i hyrd bil och med nyinköpta startkablar. Inte fan startade Aabet... det var inte batteriet det var fel på. Om någon annan hade suttit där stel och frusen som jag var då jag gjorde analysen hade det kommit till en annan slutsats men så mycket fattade inte jag. Nu skulle en rykande kabel till för att jag skulle förstå att något annat än batteriet var galet. Men vad återstår att se. Aabet står kvar på parkeringen och på måndag får vi bogsera den till närmsta pålitliga verkstad (finns såna i Malmö?).

Kvällen spenderades istället på Philippes gamla jobb. Fredagsmingel med en massa smaskig italiensk mat... kan säga att tunt skuret kalvkött i en vit sås med tonfisk är bland det godaste jag ätit i buffématsväg. Saphira gjorde succé med sitt sitt grisöra och människorna i familjen hade det väldigt trevligt.

Nu ska jag dricka mitt stora glas med vatten som står framför mig, det behövs för att det ska bli varannan vatten totalt ikväll. Måste vila upp mig inför morgondagens Här och Där.

En bra låt ska kännas i magen!

På P3 kan man maila in till Morgonpasset och önska låtar. Idag hade en tjej mailat in och önskat en låt med en helt fantastisk motivering:

Det här är den bästa låten, det är en låt för alla årstider och alla sinnesstämningar. Den får det att kännas som en djurpark under revbenen.

Hon valde Hard Rain med Shout out Louds... inget dåligt val alls, förstår precis varför hon känner som hon gör för den... även om jag inte gör det.

Mitt val kommer alltid att falla på Bitter Sweet Symphony med The Verve... det bara är så, jag får en mäktig känsla i hela kroppen varje gång jag hör den låten, den har hängt med sen 1997 så jag antar att det aldrig kommer att gå över. Den har klarat mycket, sommarjobb i Svalöv, Englandsvistelse, alla åren i Lund (med och motgång) och nu Malmö.

Vilken låt tycker du känns som en djurpark under revbenen!?

Min alldeles egna tandläkare

Jag har gått och väntat på den ett tag nu och igår så damp den ner i brevlådan... kallelsen till MIN tandläkare... det känns så bra. Nu har jag en månad på mig att försöka täcka för ett års slarv med tandtråd... det går nog bra!

I övrigt så har jag börjat fundera lite och kanske behöver jag lite hjälp på vägen. Mina tankar handlar om varför människor som engagerar sig i något så snabbt tappar sugen och istället för att ta på sig ansvar i gruppen snarare kryper undan för att undvika ansvar.

Nu senast handlar det om styrelsen i min bostadsrättsförening. Jag har blivit invald i styrelsen för att sköta informationshanteringen mellan styrelsen och föreningens medlemmar. Detta var ett uppdrag jag ville ha då jag själv tidigare har haft problem att hitta uppgifter om vilka som ingår i styrelsen, vem jag ska kontakta i olika ärenden osv. Det har inte funnits ett telefonnummer, inte en mailadress, inget kontaktformulär på hemsidan... ingenting. Därtill fanns det en lapp i trapphuset där det tydligt deklarerades att man skulle ha respekt och inte störa styrelsemedlemmar i tid och otid.

Så jag tog mig an uppdraget med glädje och presenterade ett antal förslag på förändringar som jag skulle vilja göra för styrelsen, vi måste få igång en öppnare kommunikation mellan medlemmar och styrelse... jag möttes av en vägg av negativitet. De vill inte ha en mailadress som man kan skicka meddelande till, de vill inte ha en tid varje vecka då någon sitter i styrelserummet så att medlemmar kan komma dit och prata, de vill inte ha ett telefonnummer som medlemmar kan ringa till, de vill inte sätta ut sina egna telefonnummer och styrelseuppgifter i trapphuset för då ringer folk på dumma tider och tidigare har styrelsemedlemmar som pekats ut på det viset haft inbrott. Det största problemet anses mäklare utgöra. Att erbjuda medel för kommunikation till sina medlemmar innebär att mäklare sitter som iglar och kommer med otroligt dumma frågor som de enkelt kan få svaret på på annat håll.

Men får man verkligen klappa ihop och bli så negativ så att man sluter sig och det enda som kommer ut från styrelserummet är våra mötesprotokoll som sätts upp på styrelsens meddelandetavla och det enda som kommer in är papperslappar som medlemmar lagt i brevlådan i trappa 3s tvättstuga?

Är jag dum om jag tror att belastningen blir mindre om man erbjuder tider då styrelsen kan bli kontaktade? Om jag tror att det blir enklare om det finns ett kontaktformulär på hemsidan där man kan skriva en fråga? Om man kanske till och med tydligt talar om hur man vill sköta kontakten med mäklare? Blir det jobbigare eller enklare om man har ett system? Är det bättre att säga: "Du får INTE..." istället för "Du FÅR..."?

Jag ska fortsätta jobba lite på det jag tror är rätt. Det går inte att ha en förening med en totalt anonym styrelse med en negativ attityd till det de gör.

Ett litet problem som just nu finns i styrelsen är att man har tagit in folk som inte är så administrativa till sin natur men väldigt duktiga yrkesmän, ofta inom områden som är viktiga för huset som är gammalt och behöver någon med ett tränat öga att konsultera. Det blir lite snett med reglerna när det ska skrivas protokoll, ordnas stämmor och vilken information som måste nå ut till medlemmarna för att de ska vara intresserade av att delta.

Så vad tror ni? Är det bara att sittande styrelse är ovana och det enda som behövs är ett vettigt system att arbeta utifrån. Eller är det något annat? Är det alltid så att alla trubbas av efter hand och inte tycker det är roligt längre? Hur får man bukt med det?

En bit ingefära

Vi har ju blivit så duktiga i det här hushållet att vi skriver inköpslista. Denna veckan ska det användas en del ingefära i maten så jag skrev upp "en rejäl bit ingefära" på listan jag skickade med Philippe till affären. Hem kom den största biten ingefära jag sett på länge... skrattade så jag fick tårar i ögonen. 396 gram vägde den från början, nu väger den kanske bara 300 gram sen jag använde en del i såsen i fredags.

Annars har helgen varit superskön. Den inleddes förvisso med en väldigt lång fredag då vi bjöd vänner på middag. Men i lördags stack vi ut i skogen i Nackarpsdalen med pappa och hade det riktigt mysigt. Det var helt underbart att se Saphira springa runt som en tok så lycklig hon var. Hon har blivit ganska duktig på att komma vid inkallning. Ute i skogen var hon fri i stort sett hela tiden och höll sig i närheten. Hon har faktiskt lite vallningstendenser, ringar in alla i full fart och kollar så att vi är med. Roligast var när vi hade inkallningsövning, Philippe, jag och pappa stod i en triangel och kallade på Saphira i turordning och hon sprang mellan oss i jakt på godis. Vid ett tillfälle kallade jag och pappa samtidigt, då stannade hon upp, funderade ett tag och sprang sen i full karriär mot mig, rundar mig och springer sen till pappa. Smart tjej!

Stannade sen i Svalöv över natten och tog det väldigt lugnt... Läsa tidningar av olika slag och bok. Sova. Gå ut med Saphira. Äta mat som mamma lagat. Kolla lite på tv. Mysa runt.

Nobelpriset i litteratur

Jag ska starta en bokklubb... nu har jag tänkt på det så länge att jag verkligen borde ta tag i det på allvar. Min bokklubb ska inte bara vara en ursäkt för att tjejer ska kunna sätta sig ner och skvallra några timmar en torsdagkväll i månaden. Nä, jag vill faktiskt att alla ska ha läst boken och det är bara tjejer intresserade lägger jag ner hela projektet. Jag lever i den starka tron att bokvalen blir mer i min stil om det inte bara är tjejer med.

Sen tycker jag även att vi ska satsa på att göra oss hörda så att det blir våra favoritförfattare som får Nobelpriset. Är det någon mer än jag som inte hört talas om årets pristagare, Jean-Marie Gustave Le Clézio från Frankrike? Känner inte igen en enda av hans titlar. Det gjorde man ju i alla fall förra året... inte för att jag läst så värst mycket av Lessing för det. Men det är väl kanske dags att gå in i en bokhandel och shoppa något av Le Clézios mer lättsmälta alster (de sägs vara lättsmälta) och ta sig igenom. Varför jag jämt känner mig omsprungen så fort jag inte läst något av nobelprisförfattaren är obegripligt för mig men nu ska jag i alla fall satsa på att springa ikapp istället för att stanna upp och analysera om det egentligen är något annat jag försöker uppnå.

En annan sak jag har funderat lite över idag är mjäll och fotsvamp och sånt... varför finns det? Jag tror inte att jag är ägare till något av dessa tillbehör just nu men jag förstår inte riktigt dess existensberättigande och vad som är kärnan i dess livscykel. Nån som vet!?

I väntan på läkartiden imorgon för att utreda näsblod och yrsel ska jag fortsätta göra annat.

Men fundera på bokklubben go vänner! Det blir bara svåra läskiga framtida nobelpristagare på läsarlistan! :P

Phemma.net

I vår datoriserade sambovärld så saknades det länge en gemensam hemsida. En sådan är ju essentiell för två tekniknördar där den ena vill ha saker samlade på ett bra ställe och den andra älskar att skriva om oviktiga saker som om de vore väldigt viktiga.

Vi enades om att phemma skulle bli samlingsnamnet för familjen, slitstarkt och kommer att hålla länge. Innehållet funderades över... "vi vill ha en receptsamling med mat som vi gillar" - check!, "vi vill ha ett fotogalleri"- check!... sen kom vi inte på så mycket mer som vi ville ha med. Men det kommer att fungera lite som en kom-i-håg för oss själva.. ett foto på det där vinet som var så smarrigt, eller listan på ingredienser i mitt senaste lyckade hopkok på spisen. Sen tar man alltid en massa bilder som man vill kunna se även om den togs från den andres mobil.

Eftersom det blir en samling av händelser i vårt liv och förhoppningsvis en inspirationskälla i köket så delar vi gärna med oss till våra nära och kära.

Välkommen till Phemma.net!

Hundfri och temposänkt

Idag lämnade jag för första gången Saphira på dagis. Hon var lite nervös i början men sen vågade hon hälsa på de andra hundarna och hon blev riktigt glad när hon fick se Gösta från valpkursen där också. Hon var på väg ut på promenad när jag åkte och verkade inte sakna mig nämnvärt.

Tidigare har jag planerat en massa som jag ska göra när jag inte behöver se efter henne varje minut. Planerna gick dock i stöpet med förkylningen. Idag har det halsonda gått över i slemhosta och näsan rinner som en öppen kran. I feel good! Ska tvätta och städa sen lägga mig ner och läsa en bok tills det är dags att hämta hem Snuffan igen.

Ringde även till SonyEricsson Service center idag för att kolla om min mobil börjar närma sig ett helt tillstånd. Tror jag har missat att skriva om min nya telefon som buggade som tusan redan från början och till slut tröttnade jag och lämnade in den. Till exempel fungerade inte alarmet så ofta vilket är en bummer om man vill komma upp i tid varje dag. Nu har de haft mobilen inne sen den 28 augusti så jag tyckte det var dags att bli klara med den. Skulle ta två veckor bara egentligen. Men det verkade som att den skulle bli klar nu under denna veckan, vilken dag var dock oklart. Jaja, det blir nog bra. Sålänge de fixar den så att den fungerar är jag nöjd.

Nu ska jag packa ihop tvätten och bege mig ner till tvättstugan. Hör ni nån som hostar så är det bara jag :)

På bättringsväg!

Jag bestämde mig för att jag inte har tid att vara sjuk så därför har jag tömt det befintliga apoteket här hemma och bett brorsan fylla på med mer braiga saker. Jag har fått en massa soppa, panodil, senega, strepsils och nykomlingen Zyx. Zyx är en halstablett med antiinflammatoriska egenskaper som gör att den lindrar smärtan i halsen också. Superbra ju! Heja Sverige som redan kommit på den. Zyx mint smakar som Dr Dryels om ni minns dem, de finns kanske fortfarande. Men lagom mycket mint, ganska söta och fullkomligt hopplösa för gommen om man äter för många.

Trots mina försök att agera pigg så tycker Saphira att jag är hopplöst tråkigt sällskap. Hon springer hela tiden in under sängarna och stjäl diskborstar som vi har på förvaring där tills det är dags att byta i köket. Dock har jag kommit på tricket att torrfoder mycket väl går att träna med. Det behöver inte vara något fancy med salamismak här hemma där det inte finns några andra hundar som stör.

Men vad gör man när man är hängig då? Jag kollar på tv och försöker läsa bok. På tv visar de Cesar Milan på söndagar vilket jag gillar. Lär mig om hur jag inte ska vara med min lilla vovve. Sen visar de även Idol. Men det går inte att kolla på för det är så pinsamt att jag måste byta kanal hela tiden. Har folk inte spelat in sig själva någon gång och hört hur jävligt det låter? Det gör ju ont i hela kroppen att lyssna på.

Nu ska jag värma lite soppa och sen ska Snuffan få mat och vi kan gå på lunchpromenad.

Ett exempel på Idol-humor

Sviterna av resan

Redan igår kände jag lite i halsen att det retade och jag somnade på natten med halstablett i munnen och vaknade nån timme senare när den var slut och det återigen gjorde ont. Är det någon mer än jag som kommit på tekniken att sova med halstablett i munnen? Funkar väldigt bra i alla fall.

Tidigt imorse åkte Philippe till Rom på konferens så jag har varit ensam hemma med Snuffan. Vaknade nån timme senare när Saphira fått tag i en rulle silvertejp. Redan då hade jag en känsla av att hon inte skulle tycka att jag var rolig alls idag. Mycket riktigt, hon tycker att jag är hur tråkig som helst. Jag vill ju bara ligga och sova bort febern och dricka varmt när jag är vaken. Promenaderna blir korta och lekstunderna obefintliga. Hittade på ett bra sätt att aktivera henne som leder till att jag blir aktiverad imorgon. Både lunch och middag packades in i tomma pastakartonger. Det tog henne ett tag att få ut alla torrfoderkulorna och hon hade väldigt roligt under tiden. Även efteråt hade hon roligt då hon rev kartongerna i tusen småbitar. Så min aktivering består i att få upp alla tvåtusen bitarna.

Men det får bli imorgon... nu ska jag dricka upp min varma choklad som jag gjorde sen jag tröttnat på te och nyponsoppa. Lyckades riktigt bra med en massa kakao och nästan lika mycket socker. Snuffan sover äntligen och det är skönt, ska kanske passa på att ta en tupplur själv när chokladen är slut.

Coldplay

Vi har varit uppe i Stockholm i tre dagar för att bland annat se Coldplay spela i Globen. Laglydiga som vi är så tog vi inte med oss kameran in till arenan. Vi ångrar det lite nu i efterhand eftersom bilderna inte blir jättebäst med mobilkameran. Men samtidigt så var det så många runtomkring oss som missade hela konserten för att det fotade och filmade hela tiden så de glömde njuta av stämningen.

Rutinerad konsertbesökare som jag är så lärde jag de andra att tränga sig i kön som ringlade lång utanför ingång 4. Därför kom vi väldigt långt fram också utan att behöva köa i flera timmar innan insläppet, 10 minuter räcker gott och väl!! Chris Martin har helt enorm energi, han hoppar omkring som en tok på scen.

Runt scenen så hängde det stora klot som de projicerade bilder på... de var väldigt tuffa. Just på bilden spelar Chris gitarr men ofta satt han framför pianot och hade kortare pianokonserter, tror han har en karriär som pianist när han var liten... kan se mig honom som barn sittandes och öva i det oändliga på stycken hans föräldrar tyckte han skulle kunna.

Konserten avslutades med ett enormt hav av konfettifjärilar. Vissa var i vanligt silkespapper, andra i självlysande plastigt papper och en del i metallfolie. Det gav väldigt häftiga ljuseffekter när de belystes på olika sätt. Vi samlade på oss några fjärilar som minne :)

Dagarna i Stockholm har annars varit lysande! Vi bodde på Skanstulls vandrarhem. Definitivt prisvärt och fräscht. Sen hittade vi världens bästa café, Vetekatten, där vi fikade båda dagarna. Mmmm, får se om Annika eller Rasmus kanske har bilder utanför konserten.

Nils Holgersson

Vissa minns nog att jag fick en flygresa i 30-årspresent av Philippe som inte blev av då det var tänkt eftersom jag mådde illa och var helt vit i ansiktet efter mindre än 10 minuters flygtur. Vädret var väl inte det bästa, det blåste en hel del. Trots det så har jag varit så nervös för att jag inte vetat hur stor del av illamåendet som var beroende på vädret och hur stor del jag kan skylla på dåliga gener. Igår var det superfint väder ute, inte så mycket vind, jag var proppad med åksjuketabletter och då gick det så här:

Vi är uppe! Yay! Jag är superglad, för jag mår inte det minsta lilla dåligt :)


Jimisola är en säker pilot... hoppas han får jobb på SAS när han tagit examen, då ska jag flyga med honom alltid.

För första gången kände jag mig ganska säker på kartan. Det är roligt att se saker ovanifrån. Jag kände så väldigt väl igen många platser och visste på något sätt precis hur det skulle se ut uppifrån. Mölle och Kullen var vackert.

I huset uppe till höger är jag uppvuxen. Man kan kanske se mamma och Saphira i trädgården.

Vi fick inte flyga så långt in mot stan så bilderna på Slussgatan blev sådär. Men Philippe fick en bra bild på torson. Därefter flög vi vidare ner mot Falsterbo, Trelleborg där vi vid fyren Alma svängde upp igen mot en andra tur över Bosjökloster och sen landade vi. Då hade vi cirklat runt speciella föremål ett par gånger för mycket för mitt huvud och det var skönt att landa. Men jag är så glad att jag vågade och klarade hela flygturen utan alltför vitt ansikte. Tack Philippe för en jättebra present och tack Jimi för att jag fick flyga lite själv när jag var som vitast så jag glömde bort det för en sekund!

Blommor, säng och fågelskit

I förra veckan satt jag på biblioteket och pluggade när jag kände att mitt blodsocker var onödigt lågt. Det var inte långt tills jag skulle hem och få riktig mat så jag ville bara köpa en dricka. Glad blev jag när jag såg granatäpplejuice på pet-flaska, köpte den utan att blinka. Öppnade den, hörde ett litet litet pys, tog en klunk och fick sen den mest unkna smak jag haft i munnen på länge. Det var inte vanlig juice som jag trodde utan den var både kolsyrad och osockrad (fast sötad med sötningsmedel). Köp aldrig!!

Ville bara säga att min porslinsblomma som Anna kan namnet på blommar igen. Det finns även fler knoppar i den! Yay Emmas gröna fingrar!!

Philippe ägnade semesterveckan åt att bygga upp vår säng på byråerna så som vi tänkt länge. Personligen fick jag i uppdrag att välja tyg till huvudgaveln och katschunka (häftpistol) fast det. Vi åkte ut till Stoff och Stil och hittade ett tjusigt svart tyg med medaljonger. Demokratiskt värre gick jag först in i butiken och valde ut tre tyger jag gillade, kom sen ut till en väntande Philippe och Saphira, sa att det fanns tre tyger och att Philippe nog gillade det svarta tyget mest... fick några minuter senare ett samtal från en Philippe som säger: "Klart att det är det svarta vi ska ha!"

Bra va!? :P

Igår skjutsade jag Philippe till Helsingborg sen han glömt mobilen hemma och därmed missade tåget sen. Jag skulle ändå till Svalöv så jag tog snabbt på mig regnstället utanpå mysbyxorna och packade väska med Snuffa och pluggböcker. På motorvägen mellan Helsingborg och Svalöv började det klia på foten. Hur kliar man sig på foten i bilen? Jag fick gasa på lite och sen släppa pedalen med foten så att jag kunde klämma lite med handen utanpå skon ungefär där det kliade. Märker att det är nåt kladdigt på skon, får upp handen och den är alldeles full av fågelskit. Hur får man bort fågelskit från handen i bilen utan servetter?

Jag använde ett gammalt parkeringskort och låtsades sen att handen var ren när jag åter lade den på ratten...

Wake en tidig morgon

Äntligen fick jag åka lite wakeboard jag med! Är så himla glad! Upp kl 6 för att vara nere vid bryggan kl 7. Philippe fick frukost i sig, men inte jag... jag är inte hungrig så dags.

Saphira hängde med ner för andra gången och denna gången gick det riktigt bra. Hon stod på bryggan och undersökte allt och blev inte så värst skrajsen när det kom svallvågor. Fast kanske var hon lite skraj ändå för ett tag senare la hon sitt livs nr 2, man kan tro att hon är en dobermann.

Åkningen funkade super. Har aldrig åkt så bra. Kanske beror på det nya wakeboardtornet som gör att linan kommer i annat läge. Roligt var det i alla fall och trött blev jag. Avslutade med att slå i huvudet rejält så jag skakade när jag skulle ta av mig våtdräkten. Vi funderade på om man kanske skulle börja med hjälm. Det är så dumt att vara efterklok i såna lägen så kanske ska vi vara förkloka.

Men nu ska jag och lillsnuffan mysa lite efter det härliga äventyret och sen gå ut i solen igen. (Innan den försvinner ikväll)

I jakten på det goda i livet

Vi är på Net on Net, Rasmus är just nu inne och köper en wassermaxx i utbyte mot Colplaybiljett. Sen ska jag köpa en kamera så jag kan fotografera vårt lilla troll. Saphira letar godis i min väska.

En tragisk händelse

Ikväll åkte jag, Philippe, Rasmus och Saphira till västra hamnen för att ta ett snabbt kvällsdopp. Jag och Snuffan stannade uppe och bekantade oss med nya marker.

När grabbarna har kommit upp ur vattnet och vi är på väg hem kommer det plötsligt en massa utryckningsfordon av olika slag. Ambulans, räddningsdykare och poliser. Istället för att flytta på sig så att dykarna kom fram samlades fler och fler människor på bryggan vid djuphavsbadet. Det var uppenbart att en person antingen höll på att drunkna eller redan hade drunknat. Med tanke på dykarnas ro när det gick mot vattnet så trodde vi att personen redan var död.

Väl hemma kan man nu läsa på Sydsvenskan att det är en ung man som simmat för långt ut. Han har förts till sjukhus efter HLR. Det står även att flera hundra människor följde räddningsaktionen från bryggan.

Jag hoppas av hela mitt hjärta att grabben klarar sig. Men det i hela händelsen som förundrar mig är att människor flockas kring olyckor. Jag tyckte att det var obehagligt och ville därifrån, det finns en nyfikenhet att få veta vad som hänt, alltså läser jag i tidningen, men jag har ingen lust att stanna kvar och se allt live. Det är ingen sensation som jag vill ha på bild. Men vuxna förbipasserande valde att ställa sig där och glo, femtonåringar släppte cyklar och mopeder och rusade fram. Värst av allt var att folk fotograferade.

Skäms på er sensationsmänniskor! Låt er egen nyfikenhet stå tillbaka för att räddningspersonal ska ha plats att arbeta på.

På tal om något viktigt

För alla som inte kommer ihåg serien Doktorn i Dalen, eller Die Scwarzwaldklinik som den heter på tyska... en tv-serie med den undersköna Udo ;)

Saphiras värld

Spana in min alldeles egna blogg Saphiras värld!

Den modigaste hunden!

Saphira har anlänt och tagit hela gården med storm. Hon är ingen mes som kryper till mamma, mer än för att sova, utan ska leka med alla djur stora som små och hälsa på alla barn och vuxna. Jag gillar henne skarpt!

Det sägs att hundar ska aktiveras

Gjorde en liten leksak med blandat vanligt torrfoder och några godisbitar. Tanken är att hon ska klura ut bitarna ur rullen själv. Hon gav upp direkt. Öppnade ena änden, då fick hon en godis, den andra låg för långt in så då tittade hon ynkligt på mig och gav upp igen när jag inte hjälpte till. Till slut skakade jag fram godisbiten till kanten, då tog hon den och struntade totalt i resten och nån mental träning fick hon inte. Ovana eller ovilja, jag vet inte :)!

Jag och disneyfilmer

Passade på att gå på bio igår igen. Det regnade ju ändå. Drog med Annika på Narnia - Prince Caspian. En till största delarna ganska intetsägande film, precis så som många disneyfilmer faktiskt är. Men de har alltid med karaktärer som jag faller pladask för. Denna gången var det Badger som fångade mitt hjärta. Han var söt att titta på, lagade soppa hela förmiddagen och det gjorde jätteont att se när han fick en pil i sig i kampen om Narnia.

Jag ska ha en talande grävling som lagar soppa.

Om ett tag ska jag förmodligen ha en robot som heter Wall-E också.

Män och deras sätt att nätverka

Jag gillar det sätt män nätverkar och utnyttjar sina nätverk för att komma framåt i livet och nå sina mål. Jag gillar när jag blir en del i deras nätverk, för att jag är en viktig kontakt. Det sägs att tjejer är dåliga på att skapa nätverk. Jag håller inte med, vi är faktiskt ganska bra på det. Problemen för tjejer och nätverkande ligger på en annan nivå och inte i själva nätverkandet.

Problem 1: Få tjejer släpper fram en annan tjej om det finns risk att hon når längre. Då är det bättre att vara tyst. Detta oavsett hur nära vän man är privat och hur väl man vet att den andre är kompetent nog. Att de i slutändan hellre trampar ner andra tjejer för att själva framstå som bättre, istället för att faktiskt satsa på att vara bättre, övergår mitt förstånd.

Problem 2: En man skulle kunna klämma in en bagare i en frisörsalong om de bara ansåg killen vara tillräckligt schyst och personen är tillräckligt viktig i det egna nätverket. En tjejkompis som står ännu närmare skulle inte finnas på kartan för samma möjlighet. "Nä, men vi känner ju varandra så väl, det skulle kännas konstigt att jobba med dig". Varför det? Finns det risk att tjejen avslöjar smaskiga detajer som de andra grabbarna på kontoret inte får veta eller?

Grrrrr

PS. Min sambo håller inte med mig i mitt resonemang. Han har hjälp 1, nästan 2 tjejer i sitt nätverk.

Ja... jag är förbannad men jag har en rätt att vara det också. Med jämna mellanrum skriker feministen i mig och då gäller det för alla att huka sig i bänkarna.

Nån som vet sort?

Ja, jag vet att det är mycket blommor nu men.. Vet nån vad det är för sort?

Mys i myshörnan

Dricker te och äter rabarbermuffins i vårt myshörn. Det är bara ett bättre bord istället för Philippes gamla kökspall som ska dit. Nån som har ett vitmålat gammalt bord?

Eller kanske bara nytt fönster?

Såg just att min andra växt som jag snudd på dödade förra året nu också blommar. Kanske är det vistelsen i ett nytt fönster under renoveringen som lockar fram blommor?

Gröna fingrar

Inte visste jag att min blomma kunde få blommor! Men efter 2 års öm vård(?) så minsann syns det blomknoppar!

Där dog den!

Förra året regnade det så mycket på vattenskidskolan att min telefon tillfälligt la av. Efter nån vecka på torken återhämtade den sig. Idag, första dagen på årets skola, så var det kallt, blåsigt och vi var glada när vi höll på att lägga in båten och ta i grejerna i boden för dagen. Pontus står i båten och kastar upp sakerna på bryggan och jag packar ihop. Då slänger Pontus iväg linan bara lite för långt, jag sträcker mig och ser samtidigt hur min mobiltelefon singlar ner i vattnet. Sen låg den fint där på 4 meters djup tills Pontus var snäll och dök ner efter den. Tyckte att den såg ganska ok ut tills jag drog ifrån linsskyddet... grön sörja täckte linsen. I telefonen var det lite alger... men någon sjötulpan såg jag inte till. Väl uppe med telefonen så började det hagla och ösregna i de där få minuterna som ändå gör att man blir dyngsur och bara vill in. Men vi packade ihop sakerna, jag tog med mig mobilen hem och delade på den för att se om den gick att torka... big NO NO.

Så nu vet jag inte riktigt vad jag ska göra :)... inte ringa i alla fall!

En helg ToR Båstad

Hittade en gjutjärnskamin på Blocket som vi bara var tvungna att ha. Åkte till Förslöv för att hämta och tog hjälp av kusin för att baxa in i bilen. Slutade med att vi lånade hans stora praktiska bil och kunde därför flytta alla möbler igår. Totalt kaos i lägenheten! Men alla möbler inne. Tog den har bilden på väg till Båstad igen för att lämna bilen. Vi blev bjudna på mat hos min moster och morbror och hade en trevlig stund innan vi skulle hem igen och fixa vidare.

Engwall & Höij

Efter månader av väntan har dörrskylten äntligen kommit! Kanske kände den på sig att vi inte skulle bli klara för inflyttning förrän till helgen ändå. Men nu sitter båda namnen där och jag är officiellt sambo. Det va ju nåt nytt :)

Tänkte att skylten skulle bli en glad överraskning för Philippe när han kom hem. Men han gick bara raka vägen in och tänkte mest på att han skulle äta sushi. Efter några försök att skicka ut honom genom dörren och be honom komma in igen så förstod han vad som var nytt :)

Det ska va GRÖNT!

Shit! Det här bara måste vara nyttigt! Men det ska nog till en ny mixer i hushållet, inte en halvkass stavmixer. Det blir lite klumpigt att dricka... det är svårt att få gurka, selleri, spenat, äpple, ingefära, lime och citron i flytande form. Faktiskt är det ganska gott, även om det blir lite starkt med ingefära och Philippe hade velat ha socker i!

Spegel spegel...

Tvättid och tentatid... tänkte sitta i trädgården och plugga medan tvätten blir klar. Philippe ska koda loss så han vill också sitta i trädgården. Det jobbiga är att jag bara ser mig själv och huset när jag tittar på skärmen. Får kanske flytta över till andra sidan bordet. När jag gjort det ska jag skaka datorn lite lätt för att se om något (eller någon??) gömt sig under min L-knapp för det krävs stora insatser för att få den till att skriva denna bokstav.

HRM på Österlens ängar

Stenrosgården utanför Kivik is the place to be just nu. Vyn med kossor har vi 20 meter utanför dörren. Underbart! Jag gillar kossor... men jag funderade just på vad de bruna som inte är SLB heter. Karolin, mamma, nån som vet!? Just nu håller vi på att laga mat... det blir grillad entrecôte med ratatouille och ugnsbakade nypotatis med rosmarin. Till det en smaskig pinotage som storebror rekommenderat. Desserten blir en cheesecake som tog typ ett dygn för att nästan stelna. Fel i receptet, inget fel på Emmas kokkonst!!!

Egentligen är vi här för att plugga. Jag har en HRM tenta som ska in på måndag förmiddag och Philippe ska tenta internationell ekonomi på onsdag. Men just nu insuper vi atmosfären och är glada över att vara så långt ute på landet att det bara är näktergalen och skön musik från iPoden som hörs.

Vårt enda husdjur

Vår vän Dino Dinosaur med det överdimensionerade huvudet kommer snart att försvinna. I nästa vecka när målaren kommer är han borta för evigt. Jag som redan vant mig vid att han var det första och sista jag såg om dagarna.

Gamla favoriter

Det är sällan filidutterna finns nuförtiden vilket är toktrist, men istället hittade jag de här favoriterna från barndomens godispåse, sura boxhandskar och hallonponnisar (även om jag trodde det var får). Men det kanske innebär att de godaste av alla goda godisar är på väg tillbaka; de är platta, de är hårda, de är ovala, de är smaskigt salta eller sura.

En helg snart till ända

Söndag kväll... har precis kommit hem efter en eftermiddags försök till studier på stan. Började färden med frukost på Bakom Muggen, de har bytt stil lite. Sen vidare till biblioteket som visade sig ha sommarstängt på söndagar. Därefter ett snabbt besök i lobbyn på Hilton, men de har bara Internet för gäster. Så det fick bli några timmar i obekväma stolar på Kramer istället, dock med gratis Internet som nådde hela vägen till Wayne's när vi flyttade oss dit för att fylla på energireserven.

Egentligen har jag mest lyssnat på Takida idag men nu sitter jag återigen och funderar över likheten mellan Kleerups (ft Titiyo) låt Longing for Lullabies och Limahl's Never Ending Story. Samtidigt laddar jag lagligt ner Detektivbyråns album, electronica med dragspel och sköna rytmer. :)

När solen tittar fram...

Det är verkligen dags att börja cykla runt i stan igen! Min cykel är nu laglig med lyktor fram och bak samt ringklocka. Dessutom har den fått en korg som känns väldigt bra att ha då pakethållare saknas.

I behov av en stund att tänka tog jag med Mikkel ut till västra hamnen. Det var väldigt varmt och jag svalkade mig med en frapino från Espresso House (den var god men i övrigt kan jag tänka mig att bojkotta denna kaffekedja) men Mikkel ville inte vänta med vatten tills vi kom till en kran med färskvatten på promenaden. Hon gjorde allt hon kunde för att "leka" ner tennisbollen i vattnet, lyckades till slut och hoppade självklart glatt efter. Avsvalkade låg vi i gräset och hade det gott ett tag innan vi åkte hem. Jag bränd på armarna så att det känns ordentligt nu på kvällen.

Utflykt!

Efter att ha slitit ganska hårt i lägenheten hela valborgshelgen tog vi söndag ledigt och stack iväg på utflykt. Förvisso kändes det som att ledigheten slog till redan lördag kväll då vi av en slump hamnade mitt i grannarnas första stora BBQ ute på gården. Vi blev bjudna på grillat rådjur och lamm samt en massa gott till det. Vi bjöd på vin tillbaka. Supermysigt!

Utflykten började vid Örenäs slott. Härliga barndomsminnen för mig och en ny fin bekantskap för Philippe. Det är så mysigt att ta sig nerför slänten till Ålabodarna. Speciellt när vädret är vackert som det var igår.

Därefter hamnade vi i Vallåkra och tittade på keramik. Köpte en liten mjölkkanna så om ni kommer förbi på kaffe blir ni serverade mjölk ur den :). Mikkel hängde också med och kikade fram bakom bänken när vi kom ut igen.

En liten promenix i naturreservatet i Vallåkra. Underbart med bäcken som porlar bredvid och fåglar som kvittrar.

Efter att ha tagit en sväng via Helsingborg, Höganäs, Viken och alla småställen på vägen hamnade vi hos Flickorna Lundgren. Här fikade jag alltid med mormor och morfar... eller i alla fall minns jag det som alltid men det rör sig om max en gång om året. Här åt Mikkel torrfoder och vi åt ett obligatoriskt vaniljhjärta.

Helt fantastisk dag!

Fixa ett lättare tak

För att inte slita ut oss helt och bli totalt deprimerade över taket i det andra rummet (all färg måste ner och sen ska taket helspacklas och det tar tid för amatörer att fixa det... mer om det vid senare tillfälle) så gick vi på rum nummer 2. Taket behöver bara spacklas lite... i alla fall sen man beslutat sig för att göra arbetet ordentligt och upptäckt att de tidigare ägarna slarvat lite och slipat ner färgkanter när de sänkte den vita färgen en decimeter till uppe vid taket.

Spackla spackla kanter...

Man kliver in med snajdiga kläder, men kliver ut gör man med mindre grace. Trött i kroppen och med klädkombinationer som kan skrämma de flesta.

Valborg

Nä, Valborg firas inte längre med picknick i stadsparken eller champagnegalopp. Istället bjöd Ola och Maria oss med ut till ett traditionellt firande i Bosarp där Marias släkt har gård.

Vänner och släkt samlades runt det en gång stora bålet... nu prefekt grillglöd (eller glöder som man säger i Skåne tydligen)

Katten tog sig in i pappåsen genom handtaget och fastnade sen. Katten har ett lustigt dubbelnamn som jag just nu glömt bort.

Efter att ha grillat smaskiga och mindre smaskiga korvar från saluhallen fortsatte vi i den lilla inredda snickarboa med kakor till tusen och kaffe. Supermysigt och vi smidde planer för midsommar :). Hur det kommer att gå får vi se!

Häst som vill bitas, det fanns en snäll också men för att komma till den var man tvungen att gå förbi två elaka hästar :(

5S på vinden

Har gått omkring och haft lite ångest för att jag måste städa på vinden så att Philippe kan få in sina grejer när han flyttar in. Visste inte när jag skulle få tid och ork att gå upp dit och ta tag i skiten. Men så plötsligt dök den upp; tredje gruppuppgiften i Lean-kursen. Emma har huvudansvaret för att uppgiften blir gjord och ämnet är 5S... kunde inte bli bättre!

Vad är nu 5S då och varför blev jag så exalterad? Jo, 5S är grunden till standardiserat arbete och handlar i tur och ordning om att;

• Sortera (seiri) verktyg och material som används på arbetsplatsen. Skilj det som är nödvändigt, från det som inte är det.

• Systematisera (seiton) det som är nödvändigt så att det är lätt tillgängligt. Ge det en given lämplig plats och tag bort annat.

• Städa (seiso) regelbundet. Liten städning varje dag. Större rengöring varje vecka.

• Standardisera (seiketsu) de dagliga rutinerna. Använd att-göra-listor för daglig vård av maskiner och lokaler.

• Se till (shitsuke) att ordningen hålls. Förbättra att-göra-listorna steg för steg.

Det som gjorde mig glad var att vi kunde skriva om och analysera 5S genom att genomföra steg 1-3 i hemmiljö. Så det har jag nu gjort. Det är bara märkning av kartonger och lådor kvar, samt att skaffa in lite fler plastbackar när Philippe drar in med sina prylar. Men hittills är jag väldigt nöjd med mina lagerhyllor som jag köpt för en billig peng på IKEA.

Normalt har jag ingen lampa på vinden så det är mörkt när man går in. Alltså ställer man allt på en plats som man ser... dvs precis innanför dörren. Precis där trivs inte spindlarna heller vilket är jättebra.

Lite längre in blandades kartonger från Lund (med hemligt innehåll) med lådor med kläder och säckar med skor. Inte så Lean direkt...

Tjo, arbetar intensivt med att sätta upp ett klädräcke. Philippe har skruvat ihop hyllorna och ställt längs med innerväggen. Strålande!

Det genomskinliga plastbackarna är nu fyllda med filtar, kuddar och täcken. I några av de mindre har jag förlängningskablar och andra fixgrejer. Picknick-prylarna ligger nära till hands för att årstiden börjar närma sig den rätta och julpyntet har fått en hedersplats uppe till vänster.

Innanför det står alla lådorna med skor och alla kartonger med böcker och anteckningar som jag ännu inte är beredd att göra mig av med.

Totalt kommer jag att slänga sju sopsäckar med skräp, ställa ner en massa burkar med färg i källaren, och skänka en låda med saker till elektronikåtervinningen (allt som rör sig, lyser eller låter).

Visst blev det fint!?

Välkommen med your stuff Plupp... om det är sorterat ;)