Jag måste skratta!!! :D

Ååååh, shit... jag var lite lack igår när jag läst igenom uppsatsens avgränsningar och jag kände att vi återigen lyssnat för mycket på vad vår handledare hade att säga.

Den upptäckt vi har gjort är att handledaren beskriver en verklighet som inte alls bekräftas av någon vi pratar med ute på företagen. Därav hans många konstiga kommentarer där han kräver forskningsresultat och källor till saker som faktiskt är allmän kunskap... men inte i hans institutionaliserade värld.

Hans senaste idé, och den jag reagerade mot starkast igår, är att han vill att vi gör en geografisk avgränsning av uppsatsen och skriver att användning av agila utvecklingsmetoder är ett lokalt fenomen, förankrat i skåneregionen. Dessutom är det bara företag kopplade till mobilindustrin och inga andra.

Naturligtvis har det med generalisering av resultat att göra... men den typen av avgränsning blir ändå absurd, bättre att titta på vilken typ av marknad de intervjuade företagen befinner sig i samt projektens storlek.

Menmen... i min frustration slängde jag iväg några mail till personer på företag som använder sig av agila metoder och frågade var de hade fått influenserna ifrån.

Det sammanfattade resultatet av den förfrågningen är: Skåneregionen ligger efter vad gäller agila metoder... i Stockholm är det vanligare, influenserna har i stort sett alltid kommit från USA där man ligger längst fram i utvecklingen. Det är en hype just nu kring agila metoder... många företag kollar på dem lite... sämst verkar de fungera i stora mobilprojekt, bättre att hålla det till mindre organisationer och projekt.

Från företagen jag har pratat med nu har jag fått i uppdrag att säga till min handledare att han har brutalt fel och att han saknar verklighetsuppfattning. Men sen hålla honom kvar på institutionen för såna tomtar vill man inte ha i näringslivet.

Det hela känns lite sorgligt någonstans... men ändå måste jag skratta åt det! :)