Plocka upp mig!

Jag har länge gått och funderat på alla dessa människor som skaffar hund utan att fundera på att det faktiskt innebär att plocka upp bajs ungefär 3 gånger dagligen i minst 10 år = sisådär en 11000 gånger. Med små hundar tycker jag själv inte att det är det minsta jobbigt men när det börjar bli en tvåhands som ligger där på marken då tycker jag att det är lite väl mycket. Det tycker en person som ger sin hund röd mat också... spåren finns runt hela huset.

Nu har det gått så pass långt så att jag funderar på om det egentligen finns något man kan göra åt det här. Än så länge har jag ingen aning. Hur mycket funkar en "Vi får inte rastas här"-skylt längs med trottoaren på framsidan av huset när det ligger fullt med hundbajs provocerande 50 cm från latrinen på baksidan? Hur lär man folk som satt i system att aldrig plocka upp att faktiskt göra det?

För nåt år sen gick skolbarnen vid St Knut runt och satte små skyltar i alla hundbajsar som inte var upplockade. Meddelandet löd: "Plocka upp mig!". Utfallet av experimentet vet jag inte. Men det var ett väldigt trevligt försök och såg roligt ut när man gick förbi.

Idag upptäckte jag att Malmös klotterkår (jag säger inte graffiti för de hade sprejat på lite för många dörrar för det) gett sig in i kampen också. Guld är ju också fint! Det tycker i alla fall Silvias syster Guldia.