Planering

plugga sova plugga plugga plugga sova plugga äta plugga plugga sova plugga plugga plugga äta sova plugga plugga plugga plugga plugga plugga sova äta tenta soooooooooooooooooova

Med en touch av Yes

Philippe råkade köpa flytande margarin med citron. Så då får man göra det enda som fungerar, baka muffins med ännu mer äkta citron. Det jäser jämnare i denna ugnen än i min. Fusk! Det är ju jag som gillar att baka :(

Allt som inte Kalle får

Kalles kaffefria månad, februari, är inne i sin andra vecka och nu har det direkta behovet försvunnit. Kanske med hjälp av en enorm massa rött te och efterrätter på nya stammishaket (som absolut inte är ett hak egentligen) Moccasin. Men idag fanns det ingen efterrätt som passade smaklökarna. Just då var jag inte intresserad men någon timme senare på mitt stammishak (som nog kan räknas som ett annorlunda hak) stadsbiblioteket slog jag till med en kopp rävgift av värsta sorten och en chokladmuffin av den goda sorten. Nu kommer jag kunna öva de fem Lean-principerna högt både framlänges och baklänges. Viktigast är nog att jag kan dem och en massa annat också till veckans 90-minuters test som annonserades i fredags.

Ny vecka + ny dator = nya tag

Titta! En dator som går att starta... och är det inte den fina studentportalen till Luleå Tekniska Universitet vi ser? Jo! Men tro inte att den fungerar i något annat än Explorer. Kan erkänna att jag blev måttligt förtjust över svaret jag fick från kursansvarige: "Jag har pratat med en av personerna som arbetar med Fronter och han sa att mac-användare brukar få problem. Jag kan erkänna att vi inte har tänkt på att programmen vi ber er installera inte fungerar på mac. Hoppas du kan läsa kursen ändå." Ja... jo nu kan jag det igen.

Helgen har varit precis överfull med aktiviteter så det är först nu som jag sitter ner med datorn och bekantar mig ordentligt med den. Jag har iofs installerat alla nödvändiga program och avinstallerat skräpet redan.

Men det känns ändå konstigt att köpa en teknisk pryl och sen inte ha en sekund att titta på den förrän några dagar senare. Istället för att ta det lugnt och ladda batterierna så fylldes all tid i helgen av fest, spex, FMFS, filmpremiär och däremellan för lite sömn. Vilket leder till att jag idag sitter och känner mig trött och inte alls i fas med vad som måste göras i veckan. Loggade in på de olika kurserna där det poppade upp nya uppgifter jag inte planerat in och idag fick vi nya uppgifter på kursen i Malmö också. När jag inte har kontroll över situationen ger det mig panik. Så jag ska lägga nån timme nu på att planera några veckor framåt så jag slipper överraskningar i fortsättningen.

Stackars dator

Och lite stackars mig. Datorn gjorde det klassiska korta piiiou-ljudet och stängde av sig innan jag hann säga hej. Nu går den inte att starta och det skapar problem för mig. Den fina Lean-kursen på distans från Luleå är så smidig att portalen låser mac:en totalt oavsett browser. Inlämningsuppgifter Hej!

Smile!

Världen ler mot mig igen... förutom att smaken av McD inte gick bort med tandkräm ens... nu är det dags att sova!

I februari ska vi dansa!

Vi lyckades lite tidigare detta året. Kanske är det Christians draghjälp, "efter tolv e det fullt!". På Skeppsbron då, bara Lidl kvar!

Sova, äta frukost, plugga eller ta en promenad?

För det mesta är den tid då jag får tillfälle att tänka självvald. Det är minuter, timmar eller dagar som jag ger till mig själv för att jag ska må bra. Nu sitter jag här med en hel helg och lite till med tid att bara vara för mig själv och mina tankar. Problemet är att tiden inte är självvald, känns nästan påtvingad. Så istället för att bli fylld av energi och styrka att göra allt det jag måste göra, töms jag istället på all energi, kreativitet och vilja att göra något meningsfullt med mina dagar. Tankarna som cirkulerar är destruktiva istället för konstruktiva och tar mig till platser där jag inte vill befinna mig. Ett tydligt resultat av att tankar får ta några varv för mycket i huvudet innan de släpps. Sånt som normalt inte händer för att jag stoppar mig själv långt innan dess. Känns som att jag går och väntar på att världen ska komma ikapp och jag kan återgå till mitt liv, ett liv där allting är i fas och det jag inte kan kontrollera helt i min situation är jag i alla fall delaktig i.

Hoppas att solskenet håller sig kvar i några timmar till. Då kanske jag hinner ut på en promenad. Men än så länge nöjer jag mig med att solstrålarna får söka sig genom fönstret och träffa mina kinder så att de blir alldeles vårvarma... det är lite good feeling i det ändå.